Den första filmen handlade om två vanliga frågor studenter har: Vad ska jag fokusera på i min hemtenta och hur ska jag planera skrivandet? 

Den andra filmen handlade om hur du kan strukturera och bygga en röd tråd i din hemtenta.

I den här filmen ska det handla om frågorna ”Det akademiska språket – vad är det?” och ”Får jag använda jag i texten?”

Ofta används uttrycket akademiskt språk eller akademisk stil, det vill säga den stil som används i texter inom universitetsvärlden. Det är den stil du som student bör sträva efter. Naturligtvis kan texter skrivna av olika personer och i olika ämnen variera lite, men de har också en hel del gemensamt. Det är de gemensamma dragen jag ska försöka beskriva. 

Så här brukar den akademiska stilen beskrivas:

Koncentrerat och innehållstätt

Objektivt

Opersonligt

Formellt och skriftspråkligt

Precist

Försiktigt

Nu ska jag beskriva de här stildragen lite mer exakt och visa exempel.

Vad innebär då ett koncentrerat språk? Det är en stil där man försöker säga så mycket som möjligt med så få ord som möjligt. Det innebär att orden i en mer koncentrerad text ofta blir längre. Speciellt gäller det substantiven, som bär på mycket innehåll. Vi ska titta på ett exempel.

Texten till vänster lyder: “I den här hemtentan ska jag titta på hur Hirdman och Butler definierar genus som begrepp.“ Texten innehåller 16 ord. 

Den till höger lyder: “I denna hemtenta ska Hirdman och Butlers genusdefinition undersökas.”  Den har bara nio ord, trots att exemplen samma sak. Vi kan också se att orden i den högra texten, som alltså är mer koncentrerad, har blivit längre. I den vänstra finns en verbfras, ”definerar genus” som i den högra blivit ett sammansatt substantiv, genusdefinition. Det är ett typiskt sätt att koncentrera en text.

Men samtidigt som texten blir mer koncentrerad händer det också något annat med den. Många skulle nog säga att texten till höger är mer formell och mindre personlig. Många av de akademiska stildragen hänger faktiskt ihop med varandra, även om vi pratar om dem en och en i den här filmen. 

Objektivt innebär att vi försöker att inte ha några förutfattade meningar och att vi går på fakta snarare än känslor eller tyckande. Det är viktiga krav som ställs på vetenskap och forskning och som går igen i alla sorters texter som skrivs på ett universitet. Vi ska titta på ett exempel.

Texten till vänster lyder: “Det känns som att Hirdmans definition stämmer mycket bättre med vad jag tycker. Butlers text är svårare och dessutom rörig.” Här ser vi flera saker som tyder på att skribenten inte är objektiv. Ordet ”känns” är bekymmersamt, liksom den andra meningens värdeomdöme. 

Texten till höger lyder: “En skillnad mellan Hirdman och Butler är att Hirdman fokuserar på hur kön konstruerar genus, medan Butler fokuserar på hur genus skapar kön.” Här har skribenten dragit en slutsats, men samtidigt hållit sig till fakta. 

Ett annat drag i akademisk stil är att den är opersonlig. Det hör på många sätt ihop med det objektiva draget. Att vara opersonlig innebär att skriva ganska neutralt. Vi skriver inte med en utpräglat personlig stil. Det innebär också att du bör vara lite försiktig med personliga pronomen. Ordet ”jag” kan absolut behövas ibland och de flesta institutioner tycker att det fungerar att använda ”jag”. Samtidigt kan det vara bra att inte ha för många ”jag” och definitivt att undvika tilltal som ”du” och ”ni”.

Vi ska se på ett exempel. Texten till vänster lyder: “I denna hemtenta undersöker jag hur Hirdman och Butler ser på genus. Det tycker jag är intressant och det kanske du som läsare också gör.” Här finns flera saker som kan vara problematiska. Alla finns egentligen i den andra meningen. Att skriva ”jag” i den första meningen går däremot utmärkt. Men i den andra tilltalar skribenten sin läsare och skriver om vad hen tycker är intressant, vilket gör texten för personlig.

Texten till höger lyder: “I denna hemtenta undersöks Hirdmans och Butlers syn på genus eftersom de är viktiga teoribildare inom genusvetenskapen.” Här har ”jag” tagits bort och ersatts av en passiv formulering, ”undersöks”, där man inte behöver berätta vem som gör något. Här motiveras också undersökningen ur ett vetenskapligt perspektiv, inte ett personligt.

Vi konstaterade tidigare att en text som är koncentrerad också blir formell och skriftspråklig. Orden blir längre och texten består ofta av en stor mängd sammansatta substantiv. Men det handlar också om att undvika vissa ord som kan betecknas som talspråkliga. Du ska få se några exempel.

Texten vill vänster lyder: “Man kan säga att man har ett kontrakt som säger hur man ska se på det som är manligt eller kvinnligt.” Det är nog inte svårt att se det här är en ganska informell och ”pratig” text. Ett ord som ”man” är både för vardagligt och för luddigt för en akademisk text.

Texten till höger lyder: “Genom ett så kallat genuskontrakt upprätthålls och reproduceras föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.” Här är orden längre och många skulle nog uppfatta texten som rätt svår på grund av ordvalet. Men orden är valda för att de är bärande begrepp i de texter som studenten utgått ifrån och för att de skapar just en mer formell stil. 

Det finns många fler ord som det är bra att undvika när du skriver på universitetet. Här ser du en tabell över ord som kan ses som talspråkliga och som bör bytas ut mot orden i den högra, mer skriftspråkliga spalten. ”Prata” kan bytas ut mot “tala”, ”jobba” mot “arbeta”, ”kolla upp” mot “undersöka”, ”våran” mot “vår”, ”medans” mot “medan”, ”eftersom att” mot “eftersom”, och ”utav” mot “av”. Det finns naturligtvis fler sådana talspråkliga ord och ju mer du läser och skriver, desto bättre kommer du att bli på att upptäcka dem och undvika dem. 

En akademisk text måste vara precis och exakt. Den ska inte gå att missförstå. Därför är det oerhört viktigt att välja rätt ord och inte till exempel byta ut en viktig term mot en synonym. I längre akademiska texter, som till exempel uppsatser och avhandlingar, kan det ingå långa avsnitt där ord definieras för att läsaren ska förstå hur skribenten menar. Jag ska visa ett exempel på oprecis och precis text.

Den vänstra texten lyder: “Butler skriver i sin text att kön blir till för att vi lever i en viss miljö som bestämmer vad som är typiskt för det ena eller andra könet.” Här kan vi bland annat se det oprecisa ordet ”text”. Vad är det för slags text Butler har skrivit?

I texten till höger kan vi se hur skribenten blivit mer precis: “Butler skriver i sin artikel att kön skapas av den rådande genusordningen, av den kulturella förståelsen av vad kön är.” Här dyker bärande begrepp som ”genusordningen” och uttrycket ”kulturell förståelse” upp. De kan vi misstänka är viktiga begrepp i sammanhanget. 

En akademisk text är också försiktig. Att ha referenser är en form av försiktighet. Vi visar var vi fått fakta ifrån och låter därmed någon annan stå för bevisen. En annan form av försiktighet är när vi inte uttrycker oss alltför tvärsäkert om slutsatser. Vi ska se på ett exempel.

Den vänstra texten lyder: “Hirdman tycker alltså att genus är ett mer övergripande begrepp än kön.” Här låter skribenten tvärsäker på att hen vet vad Hirdman tycker och tänker.

Den högra texten lyder: “Detta kan tolkas som att Hirdman ser genus som ett mer övergripande begrepp.” Här har skribenten lagt in den typiska försiktighetsmarkören ”kan tolkas som”. Andra liknande begrepp är “skulle kunna tydas som” eller ”indikerar att”. 

I vår första film om att skriva hemtenta kan du se en bild av skrivprocessen. Den visar några olika ingående moment i ett skrivarbete:

Och det är nu du ska ta itu med språket och stilen. Du ska så att säga gå från författarperspektivet till läsarperspektivet och försöka läsa din text som någon annan skulle läsa den. 

Här kommer några tips på hur du kan bearbeta din text:

Mycket av det jag pratar om i den här filmen kan du läsa om på vår webbplats, su.se/sprakverkstaden. Klicka på rutan Guide till akademiskt skrivande. 

Här kan du bland annat läsa om olika texttyper. Hemtenta är en av dem. Du kan också läsa om den akademiska stilen. Under Vägen till en färdig text hittar du bland annat en checklista som du kan använda när du redigerar din text. Om du har ett annat modersmål än svenska hittar du tips och länkar under Skriva med svenska som andraspråk.

Vill du lära dig mer om språket och stilen i just dina texter är du varmt välkommen att boka handledning med oss när du är i din skrivprocess. Du hittar oss på www.su.se/sprakverkstaden. Varmt välkommen till oss!