Vanliga frågor som vi får från studenter som ska skriva hemtentamen är

• Vad är det jag ska fokusera på?
• Hur ska jag planera skrivandet?
• Hur gör jag när jag refererar?
• Hur ska min text få en röd tråd?
• Det akademiska språket – vad är det?
• Får jag använda ”jag” i texten?

I den här filmen ska jag ge råd om vad du ska fokusera på och hur du ska planera skrivandet när du har hemtenta 

Hemtenta-frågor är ofta lite längre och mer komplexa än salstenta-frågor. Det är också det roliga med dem – att det inte finns ett enda möjligt sätt att svara, utan din lärare kommer att ta emot ganska skilda svar från dig och dina studiekamrater. Men det ställer också en del krav på dig som självständig läsare, tänkare och skribent. Du behöver länka frågorna till kursmål och kriterier. Vad är det du ska visa kunskap om? Det är vanligt att en fråga innehåller flera delar eller led. Så hur ska du börja ditt arbete?

Jo, vi leker med tanken att du ska arbeta med denna fråga: Redogör för Butlers (2005) och Hirdmans (1988) syn på begreppet genus och jämför deras olika synsätt.

Börja gärna med att uppmärksamma hur många led frågan har. Det kan du göra genom att ringa in verben i frågan. Vilka olika göranden frågar din lärare efter? Just här vill din lärare att du ska redogöra för och jämföra. Genom att ringa in verben får du en första överblick av vad du ska prestera. 

Men, vad betyder då de här olika verben i frågeformuleringen? Ja, det finns inget enkelt svar på den frågan. Jag ska ge några tips, men jag vill samtidigt betona att det är viktigt att läsa kursmålen och betygskriterierna i anslutning till de frågor du fått.

Redogöra för kan vara att återge, beskriva, något du läst eller hört. Alltså att med egna ord förklara hur något förhåller sig eller hur något är.

Att jämföra kan vara att se vad som hör ihop med vad, vad som ser olika ut eller att sortera för- och nackdelar.

Hemtentor kan innehålla andra verb också, till exempel analysera eller dra slutsatser. Analysera innebär att bryta ned helheten i små delar och förstå dem för att kunna förstå helheten. Ofta uppmanas du att dra slutsatser av din analys. Då ska du komma fram till vad som är korrekt eller rimligt utifrån din analys. Du behöver alltid tänka självständigt när det handlar om att analysera och dra slutsatser.

Ibland står det att du ska diskutera/problematisera. Då kan du presentera olika perspektiv i en frågeställning, förklara varför man, exempelvis inom olika teorier, betraktar ett fenomen på ett visst sätt; ställa olika synsätt mot varandra och kommentera/utvärdera dessa. Det kan handla om att visa att innebörden av ett begrepp förändras beroende på vilken tolkning eller definition som används. Eller visa att man kan se på samma sak på flera olika sätt och vilka olika konsekvenser olika synsätt kan få.

Verben har placerats som i en trappa här i bilden: Det beror på att vissa verb kräver mindre komplexa göranden eller tentasvar, medan andra verb innebär ett mer komplext analysarbete och tentasvar. Men nu återgår vi till vårt hemtentaexempel.

När du har hittat verben blir nästa steg att koppla verben till bärande begrepp eller beskrivningar av vad du ska göra. Vad är det du ska redogöra för och diskutera? 

Stryk gärna under dessa, så att du inte tappar bort någon av dem, för även här kan det vara flera saker du ska utreda, jämföra eller analysera. I vårt exempel är det Butlers och Hirdmans syn på begreppet genus som är viktigast och så deras olika synsätt som ska jämföras. 

Det kan vara på sin plats att lyfta fram vikten av att ha följt med i kursen, att ha läst kurslitteraturen och sammanfattat det viktigaste från den. Nu när du ska skriva din hemtenta kan du ju använda sammanfattningarna och i dem hitta bärande begrepp och sammanhang som anknyter till hemtentafrågan. Du får på det sättet lättare att identifiera partier av kurslitteraturen som du behöver läsa igenom igen, på djupet, för att kunna besvara din fråga.

Nästa steg i din skrivprocess kan vara att skissa på ett textskelett. Då kan du utgå ifrån den grundstruktur som i stort sett alla akademiska texter följer: en tredelad struktur.

Texten ska ha en inledning som gör att texten blir självbärande – dvs vem som helst ska kunna ta del av din text utan att behöva känna till vilken fråga du fått av din lärare. Så i inledningen talar du om vad du ska göra i texten.

Efter inledningen följer huvuddelen, ibland kallad resultatdelen eller avhandlingen, där du svarar på frågorna och helt enkelt redovisar resultatet av ditt arbete. Så skriv det du berättat i inledningen att du ska skriva.

Alla texter ska också ha en avslutning, där du sammanfattar det du kommit fram till – de viktigaste poängerna i din text. Ibland kan det finnas en slutsats i denna del. Prova nu att påbörja ditt skrivande genom att lyfta in din hemtentafråga i den här grundstrukturen.

Vi går tillbaka till vårt exempel: Redogör för Butlers och Hirdmans syn på begreppet genus och jämför deras olika synsätt. Inledningen kan vi formulera så här: I denna text redogörs först för Butlers och sedan för Hirdmans syn på genus. Därefter jämförs deras synsätt. Vi skissar sen på en grundstruktur i huvuddelen utifrån hur vi tolkar frågan – ett stolpmanus som följer frågans struktur. Först Butlers sy på genus… Sen Hirdmans syn på genus… Efter det ett avsnitt som lyfter fram aspekter som är likartade mellan dem. Slutligen ett avsnitt som lyfter fram skillnader mellan deras synsätt. Och så tänker vi oss någon stolpe för den sammanfattning vi ska avrunda texten med.

Det här är ett sätt att starta en arbetsprocess, sin skrivprocess, på - att komma igång.

Ett alternativt sätt att påbörja skrivarbetet skulle kunna vara att börja med en tankekarta i stället för att skriva direkt i ett textskelett. Frågan kan också här tjäna som ett bra underlag för att börja jobba med innehållet i din kommande text. I just den här frågan passar det att utgå ifrån verben. Du ska redogöra för Butler och Hirdman, så börja med att samla material om deras genussyn. Fortsätt med jämför – hitta likheter och skillnader och för in dem i tankekartan. Pausa gärna videon om du vill hinna titta igenom tankekartan.

Jag vill verkligen råda dig att se skrivandet som en dynamisk process och inte som en rak linje från start till mål, där du först kommer på allt som ska stå och sedan skriver från mening 1 i inledningen ända fram till sista meningen. Det är faktiskt sällan så det går till. Det kan istället vara fruktbart att flytta sig fram och åter i sin text, skriva där det går bra att skriva och där du har idéstoff för tillfället. 

Du kan tänka i början, att du bara skriver för dig själv och inte bjuder in några kritiska ögon på din text – du är i författarperspektivet, som du ser till vänster i bild. Du jobbar med att hitta syftet med texten, vad du vill säga och var i texten det ska stå och vilka källor du vill använda för att underbygga det du vill säga. Här spelar det inte så mycket roll om den röda tråden blir perfekt, eller meningsbyggnaden och stavningen. 

Det är när du kommit en bit in i skrivprocessen som du ska bjuda in läsaren, anta ett läsarperspektiv på din text. Vad är det för texttyp du ska skriva och för vem skriver du? Hur ska läsaren kunna följa med i din redogörelse och se skillnad på vad som är hämtat från andra texter och vad som är ditt bidrag, din röst? 

Skrivprocessen är alltså mer av en vandring fram och tillbaka mellan de olika delarna som ingår I den:

• Att analysera uppgiften,
• Göra urvalet av texter du vill använda,
• Planera och strukturera texten,
• Jobba med de rätta formuleringarna,
• Bearbeta språket, kontrollera formalia osv

Och ibland känns det lite kaos-betonat och svårt att överblicka. Men sätter man bara igång och producerar text så brukar det bli mer hanterbart och synligt vad som är väsentliga idéer som ska bevaras och vad som kan strykas. 

I den här filmen har jag försökt svara på två vanliga frågor studenter har: Vad ska jag fokusera på i min hemtenta och hur ska jag planera skrivandet? Det korta svaret är: Leta upp verben och de bärande begreppen- länka dem till dina kursmål – använd dina läsanteckningar för att påbörja inläsning och skrivande - och tänk på skrivandet som en dynamisk process.

I film 2 om att skriva hemtenta kommer jag att berätta mer om hur du kan strukturera och bygga en röd tråd i din hemtenta. Det hör också ihop med hur du ska väva ihop alla referatdelar utifrån det du vill säga i texten. 

För dig som vill fördjupa dig på egen hand kan jag tipsa om följande böcker: Akademiskt läsande och skrivande, Studentens skrivhandbok, men också Uppsatshandboken som alla ger grunder för hur akademisk text skrivs. Du kan också hitta en mängd material på Studie- och språkverkstadens webbplats och boka individuell handledning med oss under din skrivprocess. Välkommen till oss!