Att skriva hemtenta, del 2

views comments

Hur kan du utveckla en god referatteknik och röd tråd i din text? Film 2 av 3 om hur du lyckas med din hemtenta. Texten finns nedan.

Manus

Hej! Karin heter jag som i den här filmen ger Studie- och språkverkstadens bästa råd till dig som ska skriva hemtenta. Det här är den andra av tre filmer.

Den första filmen handlade om två vanliga frågor studenter har: Vad ska jag fokusera på i min hemtenta och hur ska jag planera skrivandet?

I den här filmen kommer jag att berätta mer om hur du ska göra när du refererar och hur du kan strukturera och bygga en röd tråd i din hemtenta.

Vad är då ett referat? Jo, att referera är att med egna ord sammanfatta ett idéinnehåll från en källtext, som du vill använda dig av för att underbygga ett resonemang. I hemtentan ska du ju besvara en fråga och använder dig då av en mängd olika idéinnehåll från kurslitteraturen för att underbygga ditt svar.

I akademisk text syns det ALLTID när textdelar är referat: Referatmarkörer och referenser visar att sammanfattningen kommer från en källtext. Det finns ett par vanliga sätt att göra det här på. I exempel 1 står det: Genuskontraktets grund är två principer, könens isärhållande och mannens överordning (Hirdman, 1988).

Här visar vi i en parentes i slutet av sammanfattningen varifrån vi refererar. I exempel 2 står det Hirdman: (1988) menar att två principer, nämligen könens isärhållande och mannens överordning, ligger till grund för ett genuskontrakt.

Här ser vi att forskaren nämns i själva brödtexten och där finns också en referatmarkör ”menar” med. Det finns en mängd andra referatmarkörer. Menar, beskriver, skriver är neutrala, medan hävdar är starkare och påstår är lite ifrågasättande. Så tänk efter när du väljer dina referatmarkörer. Vill du ha fler exempel kan du besöka vår webbplats su.se/sprakverkstaden, boxen Akademiskt skrivande.

För att du ska kunna göra detta korrekt behöver du följa en guide. På vår webbplats kan du hitta länkar till de vanligaste referenssystemen, som APA, Harvard eller Oxford.

Varför är det så viktigt, det här med korrekta referenser? Jo, du bygger ju din text på vad andra forskare sagt i sina texter – kanske kan vi säga att du deltar i ett vetenskapligt samtal när du skriver. Läsaren ska kunna följa det samtalet och se vad som är ditt bidrag, och var olika röster börjar och andra tar vid. Det blir lätt för andra att läsa din text när du kan det här hantverket bra.

Att referera är också en del i ett större vetenskapligt hantverk och visar att du varit noggrann med det. Och utan referens anses ditt referat vara plagiat. Det är alltså viktigt att du, när du läser och sammanfattar litteraturen under kursens gång, också skriver upp varifrån du sammanfattar.

Du riskerar att plagiera:

om du bara byter ut några få ord mot synonymer, även om du anger källan,
behåller originalarbetets formuleringar ordagrant, utan att markera att det är citat,
översätter ordagrant från ett annat språk utan att kommentera att det rör sig om en översättning,
blandar ihop ditt bidrag med referatet, alltså det du själv vill föra fram – din poäng - och de källor du bygger din poäng på.

Det här med din poäng eller ditt eget bidrag i relation till de texter du läst och ska referera från, det hör till nästa tema i den här filmen – hur du ska skapa en röd tråd och nå läsaren på bästa sätt.

Jag tänkte att vi skulle återvända till hemtentafrågan som vi jobbade med i Film 1. Vi låtsas alltså att du fått uppgiften: Redogör för Butlers (2005) och Hirdmans (1988) syn på begreppet genus och jämför deras olika synsätt.

Och så har du läst din kurslitteratur ordentligt och plockat ut nyckelord och sammanfattningar ur den. Så här kunde kanske ett stycke ur hemtentasvaret låta: Hirdmans (1988) genusteori grundar sig på två principer. Den första principen är att könen inte ska blandas. Den andra principen är att mannen är överordnad kvinnan. Genom ett så kallat genuskontrakt upprätthålls och reproduceras föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Butler (2005) menar att det inte finns något kön som är givet av naturen. Kön skapas av den rådande genusordningen, av den kulturella förståelse av vad kön är.

Det här är ju bra refererat och ett välformulerat stycke text. Men, vad är egentligen din poäng? Vilken del av frågan svarar det här stycket mot? Här syns inte varför just dessa idéer från Hirdman och Butler har valts ut och hur idéerna förhåller sig varandra. Här skulle något som kallas för kärnmening kunna höja textens analytiska värde.

En kärnmening är en slags sammanfattning av den tankegång eller poäng som gjort att du avgränsat stycket. Genom kärnmeningen kan vi läsare förstå hur exempelvis olika referatdelar du använder dig av i resten av stycket hänger samman. Kärnmeningen formulerar du med egna ord och det är naturligtvis viktigt att temat för stycket och dess kärnmening hänger ihop med textens huvudbudskap, i det här fallet att den är en del i ditt svar på tentafrågan. Så vilken kärnmening skulle kunna läggas till i vårt exempel?

Kanske den här: En skillnad mellan Hirdman och Butler är att Hirdman fokuserar på hur kön konstruerar genus, medan Butler fokuserar på hur genus skapar kön.

Med hjälp av den här kärnmeningen blir kopplingen till hemtentafrågan tydligare. Här görs ju just en jämförelse mellan de två teoretikerna, vilket efterfrågas i hemtentan. Kärnmeningen är formulerad med egna ord – och visar tydligt hur du som student tolkat litteraturen. Just i det här fallet är det möjligen en väl drastisk tolkning – en genusvetare eller idéhistoriker skulle kanske reagera, så låt det här vara just ett exempel som illustrerar god referatteknik. Observera att det är lätt att skilja mellan din röst som student, som ju saknar referens här, och när själva referatet börjar, eftersom referensen tydligt annonseras i brödtexten.

Det finns så klart också andra sätt att tydliggöra sina tankegångar på, bygga en röd tråd och leda sin läsare framåt i texten. Ett sånt sätt är att använda olika sambandsord för att visa hur två påståenden förhåller sig till varandra. I vårt exempel finns redan ett par bra sambandsord: Den första principen – Den andra principen. Vi kan också förstärka skillnaden mellan Hirdman och Butler genom att plocka in ett ”istället” när vi går över från Hirdman till Butler. ”Butler menar istället att det inte finns…” och så vidare.

Andra exempel på sambandsord är:

I likhet med Butler (2005) menar Hirdman (1988) att …

Vidare menar X att …

X menar också att…

Till skillnad från X menar Y att …

Eftersom X…så Y

Som du säkert redan förstått är styckeindelningen i sig ett verktyg för att få fram dina olika poänger och bygga upp ditt resonemang. Byta stycke kan du göra exempelvis när du börjar skriva om något nytt, tar upp en ny aspekt av samma ämne eller fråga, eller redogör för en ny period. För läsaren är det bra ifall en sida har ungefär 3-5 stycken.

Och rent grafiskt så kan styckeindelningen göras på två sätt: Antingen med indrag som syns till vänster i bild, eller med blankrad som syns i mitten. Däremot går det inte att blanda dessa sätt, eller tänka att man nästan vill byta stycke, och göra så kallade radstycken, som syns här till höger. I de flesta hemtentor här på universitetet används blankrad.

Nu har jag gått igenom några bra textverktyg som du kan arbeta med för att stärka din röda tråd och din referatteknik.

Innan jag avslutar vill jag också ge dig en modell att plocka in i ditt arbete med referat och röd tråd: Fem steg till ett bra referat.

Läs och förstå kurslitteraturen. Anteckna!
Återberätta vad du läst med egna ord. Utgå från dina anteckningar. Ha boken stängd!
Stäm av mot originaltexten.
Lägg till en referatmarkör och/eller källhänvisning (utifrån det referenssystem du ska använda) för att synliggöra att du redogör för någon annans ord.
Bädda in referatet i ditt resonemang, exempelvis med hjälp av kärnmeningar eller en kommentar efter referatet samt sambandsord.

Så, i den här filmen har jag gett dig råd om hur du ska göra när du refererar och hur du på några olika sätt kan bygga en röd tråd i texten.

I Film 3 kommer du att få lära dig mer om det akademiska språket, sånt som att använda eller inte använda ett ”jag” i sin text.

Vill du lära dig mer om hur du skapar röd tråd är du varmt välkommen att titta på en kort film om att referera eller läsa mer om exempelvis sambandsord på vår webb i boxen Guide till akademiskt skrivande. Det går också att boka handledning med oss när du är i din skrivprocess. Du hittar oss på www.su.se/sprakverkstaden.

…Läs mer Mindre…

Taggar

Att skriva hemtenta, del 2

Relaterad media